Allmänt om försäljning av viltkött
Jägare får inte bara troféer genom jakten, de bedriver också aktivt naturskydd och tar ansvar för ett ekosystem. Genom jakten producerar jägare även ett livsmedel av mycket hög kvalitet, så kallat viltkött, alltså köttet från fällda vilda djur. Det finns jägare, jaktarrendatorer och även skogsbolag som inte kan ta till vara på allt fällt vilt för eget bruk. Eftersom även personer som inte jagar gärna äter det högkvalitativa köttet finns det stor efterfrågan bland allmänheten.
Vilt som säljs i mataffärer kommer inte från lokal jakt, utan från enorma vilthägn i Nya Zeeland eller Australien och importeras till Tyskland.
Det är förstås mer hållbart och kanske även bättre kvalitet att köpa viltkött från lokal jakt.
Men på vilka sätt kan och framför allt får jägare sälja viltkött till intresserade? Det finns en del att tänka på.
Konsum i det egna hushållet
En jägare får i regel ta till vara fällt vilt i det egna hushållet, så snart hen räknas som sakkunnig person.
”En jägare ska erkännas som ”sakkunnig person” om kraven för en fortbildningsåtgärd är uppfyllda. En ”sakkunnig persons” uppgifter är att undersöka fällt vilt, bedöma dess beteende och informera om eventuell miljöförorening.”
I dag är nästan alla utbildade jägare också sakkunniga personer enligt kriterierna ovan, eftersom utbildningen i sakkunskap har ingått i jägarutbildningen i två decennier.
En köttbesiktning krävs i regel bara om den sakkunniga personen eller jägaren som fällt viltet upptäcker så kallade ”misstänkta tecken”. Då avgör en myndighetsveterinär om och i vilken omfattning djuret får tas till vara.
En trikinkontroll ska göras på alla mottagliga djurarter. Den som låter bli att utföra de föreskrivna undersökningarna, även vid egen konsumtion, begår ett brott.
Direktförsäljning i små mängder
Jägaren får lämna ut vilt eller viltkött direkt, även som sakkunnig person, endast under följande förutsättningar:
- Det får inte finnas några tecken på hälsorisker. I annat fall måste den obligatoriska officiella köttbesiktningen, vid behov efter att förändrade delar av djurkroppen avlägsnats, ha bedömt köttet som ”tjänligt som livsmedel”.
- Endast vilt från en jaktdag får lämnas ut (så kallad liten mängd).
- Viltet får endast lämnas vidare direkt till slutkonsumenter (t.ex. andra jägare, drevkarlar, bekanta) eller till den lokala detaljhandeln, som säljer direkt till slutkonsumenter (t.ex. restauranger, slakteributiker).
- Direktförsäljning via detaljhandeln får endast ske inom en radie på högst 100 kilometer från jägarens bostadsort eller platsen där viltet fälldes.
Om jägaren lämnar ut flått/plockat och/eller styckat vilt måste hen vara registrerad hos den lokala livsmedelsmyndigheten och genomföra egenkontroller för att hantera risker. Hur registreringen ska gå till beror på respektive delstats lagstiftning.
Om du är intresserad av att registrera dig rekommenderar vi att du kontaktar den ansvariga livsmedelsmyndigheten eller veterinärmyndigheten direkt.
Ett utmärkt sätt att sälja köttet direkt till de slutkonsumenter som nämns ovan efter registreringen är appen Waldfleisch.
Överlåtelse till vilthandlare
Överlåtelse av vilt till vilthanteringsanläggningar är bara obligatorisk om mer än ”små mängder”, det vill säga viltet från en jaktdag, säljs direkt till slutkonsumenter eller lokala detaljhandelsbutiker.
Innan viltet överlåts till vilthanteringsanläggningen gäller följande krav från EU:s hygienpaket för hygienisk hantering av fällt vilt. Alla övriga steg, även försäljningen, sköts av vilthanteringsanläggningen.
Hantering av fällt vilt
För att konsumenten ska få stor glädje av viltköttet och jägaren slippa problem med ansvarig livsmedelsmyndighet är det viktigt att alla åtgärder vidtas för att säkerställa nödvändig hygien.
Fällt vilt ska tas om hand på följande sätt:
Högvilt:
- Efter fällningen måste magsäck och tarmar avlägsnas så snart som möjligt. Vid behov måste djuren avblodas, till exempel genom att öppna halsens artärer och stora blodkärl.
- Den sakkunniga jägaren måste undersöka kroppen och alla uttagna inälvor för tecken på att köttet kan vara olämpligt som livsmedel. Undersökningen måste göras så snart som möjligt efter fällningen.
- Därefter ska viltet så snart som möjligt transporteras till en vilthanteringsanläggning. Om flera djur transporteras måste de hållas åtskilda och får inte staplas på varandra.
- Om jägaren vid undersökningen inte upptäcker några avvikande tecken, inte har observerat beteendestörningar före fällningen och inte misstänker miljöförorening, måste jägaren intyga detta i en numrerad förklaring. Huvud och inälvor behöver inte följa med kroppen, utom för djur av arter som är mottagliga för trikinos. Då måste huvudet (utom betarna) och mellangärdet följa med kroppen.
- Om jägaren däremot har upptäckt avvikande tecken, observerat beteendestörningar eller inte kan utesluta miljöförorening, måste inälvorna (utom magsäck och tarmar) följa med kroppen på ett sätt som gör det möjligt att se vilket djur de tillhör. Huvudet (utom betar, horn och gevir) måste också levereras till vilthanteringsanläggningen. Jägaren måste dessutom upplysa om de avvikande tecknen.
- Tillsynsmyndigheten, vanligtvis veterinärmyndigheten, kan föreskriva att huvudet och alla inälvor ska följa med till vilthanteringsanläggningen, om undersökningar av restsubstanser och zoonoser måste göras, till exempel enligt den nationella restsubstanskontrollplanen eller zoonosövervakningen.
- Om ingen sakkunnig jägare finns tillgänglig för undersökningen måste även huvudet (utom betar, gevir och horn) och alla inälvor (utom magsäck och tarmar) lämnas kvar på kroppen.
- Viltkropparna måste kylas till högst + 7º C inom rimlig tid efter fällningen. Aktiv kylning behövs inte om klimatförhållandena tillåter det.
Småvilt:
- Den kunniga jägaren måste undersöka viltet för att upptäcka tecken på att köttet kan vara olämpligt som livsmedel. Undersökningen måste göras så snart som möjligt efter att viltet fällts.
- -Om undersökningen visar avvikande tecken, om beteendestörningar har observerats före fällningen eller om det finns misstanke om miljöförorening, måste jägaren underrätta den behöriga myndigheten.
- Kött från frilevande småvilt får bara släppas ut på marknaden om viltet så snart som möjligt efter jägarens undersökning transporteras till en vilthanteringsanläggning.
- Viltkropparna måste kylas till högst + 4º C inom rimlig tid efter att viltet fällts. Om klimatförhållandena tillåter behövs ingen aktiv kylning.