
Vapenlagstiftningen har sina gränser: internationell rättslig situation i DACH-regionen
Med lagar är det som med allt annat: när man inte kommer längre på sitt eget språk försöker man helt enkelt på engelska. Eftersom vapenlagstiftningen i Europa är en rent nationell fråga varierar den lika mycket som de tillgängliga vapenmodellerna. Dessutom är den full av undantag, motsägelser, många ”om” och ännu fler ”men”. Den här artikeln ger en överblick över rättsläget i Tyskland, Österrike, Liechtenstein och Schweiz.
Inledningsvis bör det nämnas att varje lagtext också innehåller undantag för vissa personer, verksamheter, vapen eller ändamål. Eftersom vapenägare har så olika förutsättningar och livssituationer går det inte att ta upp varje enskilt undantag här. I stället går vi igenom de grundläggande lagbestämmelser som i första hand gäller för alla vapenägare i DACH-regionen, oavsett yrke eller eventuell personlig särställning.
Vapenlagstiftningen är olika liberal i olika länder. I DACH-regionen är det Schweiz som i många fall kan stoltsera med den mest generösa vapenlagstiftningen. Den obligatoriska militärtjänsten för män gör att man här får förvara sitt tilldelade skjutvapen hemma efter tjänstgöringen (vapnet är även godkänt för privat innehav). Därför räknas Schweiz till ett av de länder som har den mest beväpnade civilbefolkningen.
Som medborgare behöver du formellt bara ett vapenförvärvstillstånd för att privat inneha tillståndspliktiga skjutvapen. Du kan ansöka om det när du har fyllt 18 år, förutsatt att du inte har några våldsbrott i belastningsregistret. En särskild regel i Schweiz gäller softairvapen, luftvapen, skrämskott och paintballmarkörer. Dessa är nämligen anmälningspliktiga i Schweiz och regleras därmed betydligt strängare än i Österrike eller Tyskland. Läs mer hos Bundesamt für Polizei i Schweiziska edsförbundet.
Enligt vapenlagstiftningen räknas airsoftvapen bara som vapen om de kan förväxlas med riktiga (skarpa) vapen. Om luftvapen har en energi under 7,5 joule räknas de inte som vapen enligt vapenlagstiftningen. (Art 4 Abs 1 lit f und g WG)
I Liechtenstein fungerar det ungefär på samma sätt. Även här behöver du ett vapenförvärvstillstånd för att köpa tillståndspliktiga vapen, och du kan få det från 18 års ålder. Du behöver dock bara ange ett skäl för förvärvet, även i Schweiz, om vapnet inte är avsett för sportskytte, jakt eller en samling.
I Liechtenstein finns det dock inte bara tillstånds- eller licenspliktiga skjutvapen, utan även så kallade privilegierade vapen. De omfattas inte av vapenlagen (WaffG) och kräver, om de kan förväxlas med riktiga vapen, endast ett skriftligt köpeavtal för att få köpas lagligt. Avtalet ska sparas i minst tio år. Till dessa privilegierade vapen räknas i Liechtenstein bland annat softair- och skrämskottvapen, paintballmarkörer, repliker av enskottsmynningsladdare samt trycklufts- och CO2-vapen.
Österrike har en av Europas mest liberala vapenlagar. I princip får alla EU- och EES-medborgare som är myndiga och har rättshandlingsförmåga äga vapen, förutsatt att de är bosatta i landet och inte har något domstolsbeslut om vapenförbud. Reglerna för vapeninnehav varierar beroende på vapenkategori. Skjutvapen i kategori C får köpas fritt från 18 års ålder, men omfattas av en betänketid på tre dagar. Vapen i kategori B kräver ett uttryckligt tillstånd: vapeninnehavskortet (WBK), som kan sökas från 21 års ålder, tillsammans med ett psykologutlåtande, om de tidigare nämnda kraven är uppfyllda. Vapen i kategori A är i princip förbjudna, men i vissa fall kan ett undantagstillstånd sökas för vissa skjutvapen i den här kategorin.
När du ansöker om vapeninnehavskortet, som bara finns i en variant i Österrike, måste du ange ett skäl till vapeninnehavet. De vanligaste skälen är sportskytte och självförsvar. Det görs dock ingen särskild prövning av om självförsvar är ett berättigat skäl i just ditt fall. När ett WBK utfärdas för första gången kan det som standard omfatta högst två vapenplatser. Att du måste ange två skäl om du ansöker om två vapenplatser är däremot en seglivad vandringssägen.
Då går vi vidare till Tyskland. Till den tyska vapenägarens förtret omfattas landet av en av Europas strängaste vapenlagar. Även om vissa skjutvapen i Tyskland får köpas fritt från 18 års ålder är det betydligt svårare att få tillgång till tillståndspliktiga skjutvapen (som även här tillhör kategori B) än i grannlandet. Utöver de kriterier som nämnts tidigare måste man i Tyskland ha ett konkret behov. Det gäller vanligtvis vid jakt, sportskytte, för vapensamlare eller för personer som arbetar med vapen, till exempel säkerhetspersonal och vapensakkunniga. Om självskydd anges som ett vapenrättsligt behov måste den sökande i Tyskland vara betydligt mer utsatt för angrepp mot liv och hälsa än allmänheten.
Oavsett vilken typ av vapenrättsligt behov det gäller anses det vara uppfyllt om vapnet är lämpligt och nödvändigt för det angivna ändamålet. Men det finns ett arvsprivilegium som Tyskland och Österrike har gemensamt i liknande form: Om någon ärver ett skjutvapen behöver personen inte styrka sitt behov. I Österrike behöver personen inte heller motivera fler än två platser i sitt WBK, eftersom staten inte får neka medborgaren sitt arv. Däremot måste medborgaren vidta alla rättsliga åtgärder som krävs för att få inneha det ärvda vapnet. Om en pistol ingår i arvet behöver man till exempel ansöka om ett vapeninnehavskort. I Tyskland finns det olika varianter för samlare, sportskyttar, jägare och sakkunniga: rött, gult och grönt.
Sammanfattningsvis:
Österrike delar in vapen i kategorierna A (förbjudna vapen och krigsmateriel), B (tillståndspliktiga) och C (registreringspliktiga, men fria). Utan eget WBK måste köparen av ett skjutvapen i kategori C vänta i tre dagar innan vapnet får tas med från butiken (betänketid). För modeller i kategori B krävs ett WBK. Det ger rätt att köpa, inneha och importera skjutvapen i kategori B. För modeller i kategori A krävs också ett sådant vapeninnehavskort, men med ett undantagstillstånd för kategori A. I Österrike kan man ansöka om ett WBK från 21 års ålder.
Exempel på skjutvapenkategorier i AT:
Tyskland delar också in sina vapen i dessa kategorier och har dessutom kategori D (som har avskaffats i Österrike). Vilka vapentyper som ingår i respektive kategori skiljer sig dock från de österrikiska motsvarigheterna. I Österrike tillhör halvautomatiska långvapen med en magasinkapacitet på högst tio skott (med centralantändning) kategori B. I Tyskland gäller i stället en kapacitetsbegränsning på mellan tre och högst tolv skott. Pumphagelgevär är tillåtna i Tyskland om totallängden är minst 95 cm (och pipan samtidigt är minst 45 cm lång), och tillhör kategori B.
Exempel på skjutvapen och deras kategorisering i DE:
Även i Schweiz delas skjutvapen in i ”anmälningspliktiga”, ”tillståndspliktiga” och ”förbjudna”. En Kubotan är visserligen inget skjutvapen, men i Schweiz tillhör den kategorin förbjudna vapen, medan den i Österrike och Tyskland får säljas fritt till personer från 18 år. I Tyskland räknas den inte ens som ett vapen. Slagknogjärn och stålrör är förbjudna i Schweiz, Österrike och även Tyskland.
De olika vapenlagarna har alltså en del gemensamt, med bara små och lätt förbisedda skillnader. Därför måste du vara särskilt försiktig när du importerar och exporterar vapen av alla slag: Innan du importerar, exporterar eller tillfälligt tar med dig ett vapen, oavsett om det är ett skjutvapen eller inte, ska du alltid ta reda på om vapnet är tillåtet och godkänt för privat innehav i destinationslandet. Ofta krävs särskilda tillstånd från ansvariga myndigheter för import och export, till exempel för att ta med ett pumpgevär från Tyskland (kategori B, innehav tillåtet med WBK) till Österrike (kategori A, innehav i princip förbjudet och endast möjligt med uttryckligt undantagstillstånd).
För att du lättare ska förstå följande avsnitt om att ta med vapen till ett annat land går vi här närmare in på de vapenrättsliga dokumenten för en skjutvapenägare.
I Tyskland och Österrike ger WBK i regel rätt att köpa och inneha tillståndspliktiga skjutvapen och ammunition. I Österrike ger det även rätt till införsel, men inte till utförsel till ett annat land.
I Österrike finns bara ett enda WBK, som ser likadant ut för alla men kan ha olika omfattning av behörigheter, till exempel ett särskilt tillstånd för skjutvapen i kategori A. I Tyskland finns tre olika vapeninnehavstillstånd, gula, röda och gröna, avsedda för olika grupper.
I Schweiz och Liechtenstein fyller vapenköpstillståndet samma funktion som WBK.
Vapenpasset ger i Österrike rätt att, utöver att förvärva, inneha och föra in, bära ett visst antal skjutvapen, alltså ha dem på sig även offentligt. Österrike hade för länge sedan ett vapentillstånd som det tyska, men det ersattes av dagens vapenpass. I Tyskland finns däremot ett litet och ett stort vapentillstånd. Det lilla vapentillståndet ger rätt att bära signalvapen, skrämskott och irritationsvapen. Det stora vapentillståndet ger rätt att bära skjutvapen enligt den tyska vapenlagen, men kräver att du genomgår ett omfattande prov. I Schweiz och Liechtenstein omfattas rätten att bära vapen av vapentillståndet för att bära vapen. I hela DACH-regionen gäller att du måste kunna visa att du har ett behov av vapentillståndet för att få det.
Men tänk på:
I Österrike ger vapenpasset rätt att förvärva, inneha, bära OCH föra in tillståndspliktiga skjutvapen (innehavaren klarar sig alltså i princip även utan ett eget WBK), medan du i Tyskland behöver både ett vapeninnehavskort och tillhörande vapentillstånd. Om det tidigare styrkta behovet av ett vapenpass upphör i Österrike får innehavaren bara inneha de berörda skjutvapnen i samma omfattning som tidigare, men inte längre bära dem. Läs mer i § 21 Abs 4 WaffG för Österrike.
... ska inte förväxlas med det österrikiska vapentillståndet. EU-FWP tillåter endast att du tar med de skjutvapen som är införda i passet till ett annat EU-land eller ett Schengenland. När det gäller införda modeller i kategori B ger det dock inte automatiskt rätt att inneha dem. Det beror på att även skjutvapen i kategori C kan föras in i EU-FWP i Österrike, trots att innehavaren inte behöver något WBK för dem.
I Österrike får vapeninnehavaren dessutom sälja eller ge bort sitt registrerade B-vapen privat. Hen är dock inte skyldig att själv låta ta bort vapnet ur sitt EU-FWP efter en försäljning. En liten utvikning: Vid privat köp eller försäljning av vapen gäller i AT en frist på sex veckor för att registrera vapnet på den nya innehavaren. Det innebär att innehavaren av EU-FWP enligt österrikisk rättspraxis har rätt att låna tillbaka sin före detta pistol, som hen sålde till en kompis två veckor tidigare, och ta med den utomlands eftersom den fortfarande är införd i hens EU-FWP, trots att skjutvapnet inte längre är registrerat på hen hos myndigheterna.
EU-FWP är alltså ett pass för skjutvapen: När den sökande besöker myndigheten för att ansöka om ett sådant förs de skjutvapen som hen vill ha med och har rätt att inneha in i passet. Från det att hen får dokumentet får hen ta med dem utomlands, antingen till ett EU-land eller ett Schengenland. I hela DACH-regionen är EU-FWP giltigt i fem år, med möjlighet till en enda förlängning med ytterligare fem år. Eventuella borttagningar av äldre innehav görs automatiskt av myndigheten när ett nytt EU-FWP utfärdas. (§ 36 Abs 3 WaffG i Österrike)
Schweiz kräver ett extra skriftligt avtal med den som äger vapnet enligt köpeavtalet, om skjutvapnet är infört i EU-FWP men inte registrerat på passinnehavaren. Under utlandsvistelsen övergår vapnet då officiellt i dennes besittning.
Vid jaktresor och internationella tävlingar handlar det om att tillfälligt ta med skjutvapnen till destinationslandet. Denna tillfälliga medförsel ska inte förväxlas med vapenimport eller vapenexport, som båda definieras som permanent införsel. Nu till det roliga: jakt och sportskytte med skjutvapen utomlands.
Även om det europeiska skjutvapenpasset innebär en stor förenkling av reglerna för att passera gränsen med skjutvapen räcker passet inte på egen hand för internationella jakt- eller sportresor, inte ens inom Europa. Den som tar med sig vapnen behöver också kunna visa att det är nödvändigt att ta med dem för resans ändamål. En inbjudan till en skytte tävling utomlands eller en jaktresa räcker. Sådana dokument går numera oftast att ladda ner från arrangörens webbplats.
Om du vill ta med ett skjutvapen till Schweiz eller Liechtenstein gäller Schengenavtalet. I samband med detta infördes en gång i tiden EU-FWP.
Varken Schweiz eller Liechtenstein är medlemsländer i Europeiska unionen, men tillsammans med Österrike, Tyskland och många andra europeiska länder har de undertecknat Schengenavtalet. För den privata vapenägaren innebär det kort sagt att hen med de dokument som nämnts ovan kan passera de gemensamma inre gränserna mellan EU:s medlemsländer och Schengenländerna var som helst, utan personkontroll. Även med sina skjutvapen, om de är tillåtna i destinationslandet. Men här kommer haken: lagstiftarna i alla länder förlitar sig nämligen på vapenägarens eget ansvar.
Oavsett om du kommer från Tyskland, Österrike eller Schweiz är det du som ansvarar och är skadeståndsskyldig om något går fel. Ett myndighetstillstånd i hemlandet som låter dig ta med vapnen som är införda i EU-vapenpasset till ett annat land sätter trots allt inte landets gällande lagar ur spel. Därför måste du ta reda på vad som gäller, så att du inte reser in med ett vapen som är förbjudet i destinationslandet. Du måste själv veta om du får ta med dig de vapen som är tillåtna i hemlandet till destinationslandet enligt dess gällande bestämmelser.
Kort sammanfattat:
Införingen i ditt EU-vapenpass ger dig, utifrån dina personliga innehavsrättigheter i hemlandet, rätt att ta med de införda skjutvapnen utomlands. Men eftersom ditt separata innehavstillstånd (WBK) bara gäller nationellt, alltså i hemlandet, och EU-vapenpasset endast ger rätt att ta med vapnen över gränsen, inte rätt att inneha dem, måste du försäkra dig om att du också får inneha vapnen utomlands. Här vill vi återigen nämna pumpgeväret, som i regel är förbjudet att inneha i Österrike, men tillåtet i Tyskland om det uppfyller minimimåtten.
Ta det säkra före det osäkra:
Om du ska på jaktresa eller delta i en internationell skyttetävling rekommenderar vi att du kontaktar din ansvariga vapenmyndighet, inte minst för säkerhets skull. Vid behov kan den, i samråd med ansvarig myndighet i destinationslandet, utfärda ett undantagstillstånd. Även om det innebär en viss kostnad kan du känna dig trygg med ett myndighetsbeslut. Och trots allt är det värsta tjänstemännen kan säga att du helt enkelt måste ta med dig ett annat vapen.
Källor: