
Under den så kallade rävbrunsten, parningstiden för rödräven, söker hanarna målmedvetet efter parningsvilliga rävtikar och försöker samtidigt övertrumfa konkurrerande rävar, som hanarna kallas.
När de letar efter en partner lämnar de ofta sitt hemområde och tillryggalägger långa sträckor. Avståndet kan vara upp till fem kilometer från hemområdet, och i vissa fall kan det vara ännu längre.
Det kan hända att flera hanar får vittring på samma rävhona och håller sig i hennes närhet. Det leder till aggressiva rangstrider, som kan orsaka allvarliga skador. Rävarna är ibland aktiva även dagtid under brunsten.
Rävbrunsten infaller vanligtvis mellan december och februari och sammanfaller därmed, till jägarnas glädje, till största delen med perioden då jakten på klövvilt ligger nere. Då kan de helt och hållet koncentrera sig på jakten på rödrävarna och deras läten. Det är nämligen oftast lätena som avslöjar var hanarna befinner sig.
Man känner till omkring 40 olika läten hos rödräven, som används för kommunikation. De flesta är kontaktläten. Det vanligaste lätet påminner om ett högt hundskall eller ett hest skrik. Tonläget skiljer sig mellan könen. Om hanen och honan känner varandra kan de känna igen varandra på sina individuella läten.
Förutom kommunikation med läten spelar markeringar en viktig roll för kommunikationen, precis som hos nästan alla hunddjur. Under brunstens höjdpunkt markerar både hanar och honor flera gånger under en natt, och båda könen lyfter på benet.
Det blir därför betydligt svårare för jägaren att skilja könen åt när djuren observeras. Utanför brunsten avslöjar skillnaderna i hur de kissar vilket kön det är. Precis som hunden hukar sig honan när hon kissar, medan hanen lyfter på benet.
Skillnaderna i ”markeringarna” beror framför allt på att de under brunsten inte uppstår genom att urin avges, utan genom sekret från doftkörtlar.
Med hjälp av dessa doftmarkeringar kan budskap förmedlas till artfränder. Under gynnsamma förhållanden kan hanar känna vittring av en hona på flera hundra meters avstånd. Den typiska rävdoften avges under brunsten från violetten, som sitter ungefär fem centimeter från svansroten.
Till skillnad från andra hunddjur är rävar bara fertila under en viss period på året. Den fertila perioden når sin höjdpunkt i januari. Längre norrut i Europa börjar löpningen först i mars. Under varje cykel har tiken bara några få fertila dagar, vanligtvis mellan två och tre. Hanen kan känna på doften av tikens markering att hon är mottaglig, upp till två veckor före ägglossningen. Rödrävar blir könsmogna vid cirka tio månaders ålder.
När en hane stöter på en parningsvillig tik under sitt sökande pågår parningen, som sker i gryt eller utomhus, ofta i flera timmar. Efter parningen sitter de båda djuren fortfarande ihop en stund. Orsaken till det så kallade ”hängandet” är att hanens penis sväller till flera gånger sin normala storlek. Det tar cirka en halvtimme innan paret skiljs åt igen. Eftersom tikarna oftast parar sig med flera hanar under sina fertila dagar kan en kull valpar ha flera olika fäder. Tiken är dräktig i cirka 53- 54 dagar innan hon vanligtvis föder en kull på tre till sex valpar.
Jägarna kan dra nytta av rävarnas höga aktivitet under löptiden för att jaga rödrävarna. Ofta intensifierar jägarna lockjakten under löptiden. Det är också klokt att använda jakttorn nära grytet oftare.
Även smygjakt med värmekamera och/eller mörkersikte kan vara framgångsrik. Som nämnts ovan är hanrävarna mycket rörliga under löptiden och lätta att upptäcka på öppna åkrar.
Kombinationsvapen som kombinationsgevär, drilling och bockdrilling rekommenderas för jakten. Den finkalibriga kulpipan skadar pälsen, som är i sin vinterprakt vid den här tiden, minst, så att den kan tas till vara bättre.