Kalibertabell: alla vanliga kalibrar med mått och användningsområden i översikt
Gevärskalibrar
Med kaliber menar man när det gäller ammunition till gevär i allmänhet ett mått på projektilens ytterdiameter. Ofta kallas dock även patron- eller ammunitionstypen för kaliber.
Ett exempel: I kaliber 7 x 64 har projektilen en diameter på cirka 7 mm, och patronhylsan (utan projektil) är 64 mm lång.
Det finns hundratals olika gevärskalibrar, men de flesta vapentillverkare begränsar sig till ett urval på omkring tjugo kalibrar.
Men även kring det här urvalet går åsikterna isär bland jägare. Frågar du flera erfarna jägare om kalibrar är det mycket sannolikt att du får olika svar från alla, vilket i värsta fall bara leder till ännu större förvirring.
Grundläggande står två faktorer mot varandra när du väljer kaliber:
Ju större och kraftigare patronen är, desto säkrare blir det att det påskjutna viltet faller på plats, alltså blir liggande där det träffades dödligt. På så sätt slipper viltet onödigt lidande och du själv en besvärlig eftersökning. Å andra sidan förstör skottet mer av viltköttet eller skinnet ju större kalibern är, vilket talar för att välja en så liten kaliber som möjligt.
Större och kraftigare laddad ammunition ger dessutom mer rekyl och mynningsflamma, vilket kan vara obehagligt för skytten och försämra precisionen. Många skyttar med grova kalibrar tenderar att ”rycka” i förväntan på den kraftiga rekylen och höga knallen, alltså att rycka till när skottet går och därmed dra iväg geväret.
Att välja kaliber handlar alltså i grunden om att hitta rätt balans mellan verkan och skonsamhet.
Priset spelar också en viktig roll som inte bör underskattas. Större och kraftigare kalibrar kostar inte alltid mer. Det är snarare ovanliga specialkalibrar som kan vara svåra och dyra att få tag på.
Den viktigaste faktorn när du väljer är vilken viltart du ska jaga. En kronhjort kräver till exempel mycket större genomslagskraft än en räv.
En för grov kaliber kan till och med vara en nackdel vid jakt på småvilt, om projektilen passerar genom djurkroppen utan att avge sin energi. För att illustrera: Om du skjuter lätt vilt, som ett rådjur, på kort håll med en grovkalibrig bössa kan projektilen gå rakt igenom djurkroppen utan att splittras eller expandera. Effekten blir då som med en helmantlad kula, alltså otillräcklig.
Nedan beskrivs de vanligaste gevärskalibrarna och vilka viltarter du kan jaga med dem.
För dig som är ny jägare rekommenderas så mångsidiga kalibrar som möjligt.
Gruppen av de minsta kalibrarna som används vid jakt är den som börjar med den anglosaxiska beteckningen ”.22”: kaliber .22 lfB, .22 Winchester Magnum och .22 Hornet har en kuldiameter på bara 5,6 mm och är i Tyskland endast tillåtna för jakt på rovvilt. Till skillnad från grövre kalibrar som också är tillåtna för jakt på rovvilt orsakar den här kalibergruppen bara små skador på skinnet, som därför kan tas till vara på många sätt. Jämfört med annat klövvilt gäller lägre gränsvärden för rådjur, både för projektilens diameter och för anslagsenergin när kulan träffar viltet. Därför är ammunition från och med .222 Remington (5,6 x 43 mm) tillåten för jakt på rådjur, men som redan nämnts inte för andra klövviltarter. Skillnaden mot kategorin ”.22” beror på den kraftigare drivladdningen, vilket syns på den längre hylsan.
I det här sammanhanget är även beteckningen ”liten kaliber” vanlig. Historiskt räknades gevärsammunition med en kuldiameter under 7 mm till den här kategorin, men i dag är den övre gränsen för liten kaliber en kuldiameter på 5,6 mm. Den vanligaste lilla kalibern är .22
För alla klövviltarter som är större än rådjur är ammunition tillåten i Tyskland om kulan har en diameter på minst 6,5 mm och anslagsenergin på hundra meter är minst 2 000 joule.
Det låter väldigt tekniskt, men de vanligaste kalibrarna som uppfyller kraven är de anglosaxiska .270 Winchester (7 × 64,5 mm), .308 Winchester (7,62 x 51 mm), .30-06 Springfield (7,62 x 63 mm), .300 Winchester Magnum (7,62 x67 mm) och de tyska 6,5 x 57, 7 x 64, 7 x 65 R, 8 x 57 IS, 8 x 68 S och 9,3 x 74 R.
Från en kuldiameter på 9,53 mm (0.375 inch) talar man om grovkaliber. Bland jägare räknas dock även den vanliga kalibern .300 Winchester Magnum ofta till grovkalibrarna, trots att den egentligen inte uppfyller kravet på grund av sin mindre kuldiameter.
Alla kalibrar har olika ballistiska egenskaper i detalj, till exempel kulbanans krökning, kulans hastighet eller anslagsenergin i målet. Som tumregel kan man dock säga att ju längre hylsan är, desto flackare blir kulbanan, vilket gör det lättare att sikta på långt håll. Å andra sidan ökar rekylen och ibland även mynningsflamman vid skottet.
Slutligen bör du tänka på att ammunition av samma kaliber kan bete sig olika beroende på laddningen. Trots samma kaliber kan kulornas eller tändladdningarnas sammansättning skilja sig åt, vilket påverkar de ballistiska egenskaperna.
En översikt över de viktigaste ungefärliga riktvärdena:
V0 = projektilhastighet vid mynningen
E0 = energi vid mynningen
| Kaliber: | Metriskt mått: | V0: | E0: | Användningsområde: |
| .22 Win | 5,7 x 27 mm | 500–670 m/s | 410–440 J | Fällfångst |
| .22 Hornet | 5,7 x 35 mm | 612–930 m/s | 640–1160 J | Småvilt (upp till grävling), gäss |
| .222 Remington | 5,6 x 43 mm | 900–1100 m/s | 1300–1700 J | upp till rådjur |
| .270 Win | 7 × 64,5 mm | 933–957 m/s | 3840 J | bergjakt, hjort, vildsvin, älgjakt |
| 7 x 57 | 7 × 57 mm | 720 m/s | 2900 J | allround |
| 7 x 64 | 7 x 64 mm | 779–969 m/s | 3200–4154 J | allround |
| 7 x 65 R | 7 x 65 R | 820–920 m/s | 2200–3700 J | allround, 7 x 64 för brytvapen, randen gör patronen något större men krutladdningen något mindre |
| .308 Win | 7,62 x 51 mm | 785 m/s | 3500 J | allround |
| .30-06 Spr | 7,62 x 63 mm | 820–900 m/s | 3200–4126 J | allround |
| 8 x 57 IS | 7,92 × 57 mm | 750–900 m/s | 3600–4100 J | allround |
| 8 x 68 S | 8 x 68 mm | 870–990 m/s | 5200–5570 J | stort högvilt, bergsjakt |
| 9,3 x 74 R | 9,3 x 74 mm | 662–853 m/s | 3400–5045 J | stort högvilt, bergsjakt, GEE över 200 m |
| .300 Win Mag | 7,62 × 67 mm | ca 910 m/s | 5000 J | stort högvilt, bergsjakt |
Hagelkaliber
De vanligaste hagelkalibrarna i Tyskland är 12, 16 och 20, där den största pipdiametern har det lägsta numret.
Anledningen är att omräkningen följer en ganska egendomlig beräkning:
För att fastställa hagelkaliber 12 formades 12 lika stora kulor av ett engelskt pund bly. Diametern på en av dessa identiska kulor är diametern för kaliber 12. På motsvarande sätt får man kaliber 16 när 16 lika stora kulor formas av ett engelskt pund bly. Diametern på en av 16 kulor är mindre än diametern på en av 12 kulor, och därför är även pipdiametern mindre.
Hagelkaliber 20 fastställdes enligt samma beräkning.
En fullständig kaliberangivelse omfattar även uppgift om hylslängden på en avfyrad patron i den här kalibern. Från hagelgevär kan man dock även skjuta patroner som är kortare än vad patronläget tillåter, vilket kan påverka skottprestandan negativt.
För patroner anges, utöver kalibern och längden på en avfyrad patron, även diametern på de enskilda hagelkornen. Man kan skjuta hagel med olika grovlek ur samma hagelgevär.
Fler spännande artiklar om kaliber
Du hittar också spännande, intressanta och informativa artiklar om ämnet hos vår premiumpartner, jakttidningen Jagdzeit. , till exempel i översikten över alla artiklar om kaliber.
Matchande erbjudanden
Sponsrade erbjudanden
Fler artiklar om ämnet
